Regi: Victor Sjöström
IMDB:
tt0012364
Under de här första stumma åren var filmkonsten verkligt internationell. Till och med ett litet land som Sverige kunde komma fram internationellt och den här filmen var på sin tid en verklig exportsuccé. Selma Lagerlöfs berättelse handlar om David Holm som på nyårsnatten får besök av dödens körkarl. Den som dör på tolvslaget blir nämligen tvungen att köra vagnen under resten av året. Holm är en rumlare som förstört både sitt och sin familjs liv på grund av sitt drickande. Inte ens den godhjärtade slumsystern Edit lyckas omvända honom med sin kärlek. Men under en natt av tillbakablickar inser han till slut vad han har gjort och når försoning med sin slitna hustru i samma ögonblick som hon tänker ta livet av sig.
Specialeffekterna var väl det som gjorde den här filmen berömd, med dubbelexponeringar som visar de dödas liv i samma bild som de levande. Men även på andra sätt skiljer sig denna film från de tidigare. M upptäckte bland annat frånvaron av "stumfilmssminkning". I stället är det nakna, realistiska ansikten. Mycket av den typiska svenska naturen används också, vilket måste ha tyckts exotiskt för en utländsk tittare.
Berättartekniskt är den avancerad; med tillbakablickar inuti tillbakablickar. När jag såg den här filmen förra gången, saknades textskyltar av någon anledning och nu förstår jag varför det var helt omöjligt att hänga med, eftersom det inte alls är någon rätlinjig historia. Men även fotografiet är lysande, med mycket använding av ljus och skugga. Det finns också ett helt annat djup i bilderna. Det filmas genom dörröppningar så att man får se ett skeendet ur flera olika synvinklar samtidigt. På det hela taget en gripande film där Matti Byes nyskrivna musik förhöjer känslan på ett fint sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar