I den här bloggen kommer jag att redovisa mitt försök att se samtliga filmer i boken "1001 filmer du måste se innan du dör". Jag är inte den enda som försöker, och har bestämt mig för att den bästa metoden för mig blir att se filmerna i ordning, en efter en. En hel del av dem har jag redan avverkat. Vissa blir kära återseenden, andra bävar jag lite för. En tidsplan måste ju finnas också, vad sägs om fem år? Den som lever får se...
/Martin Johansson

fredag 23 april 2010

#5 Intolerance (1916)


Regi: D. W. Griffith
IMDB: tt0006864


Vill till att börja med be om ursäkt för avbrottet. Det har varit fullt upp på sistone, bland annat M:s farmors hundraårskalas. Intressant faktiskt att hon ändå är äldre än den här filmen, vilket påminner om hur ung filmen är i jämförelse med de andra konstarterna. Att dess historia fortfarande ryms i en människas livslängd.

Det är svårt att förstå att samma man som gjorde "Nationens födelse" ligger bakom denna film också. Den här episka historien handlar om intoleransen genom tiderna och vad den ställt till med i form av mänskligt lidande. Berättartekniskt är den avancerad; fyra historier i fyra olika historiska epoker som det dessutom korsklipps emellan på ett sätt som är väldigt genomtänkt. Man får följa Jesu sista tid, Babylons fall, massakern på protestanter under Bartholomeinatten i medeltida Frankrike, samt en nutidshistoria om ett otursförföljt kärlekspar från arbetarklassen som blir utsatta för välmenande men i grunden katastrofal "välgörenhet" från stadens besuttna kvinnor. I slutändan leder denna till att mannen blir falskt anklagad för mord och dömd till döden.

Det är denna sista historia som är intressantast, och ibland hjärtskärande, som när den unga mamman blir fråntagen sitt barn. Till skillnad från "Nationens födelse" visar filmen mycket empati och förståelse för kvinnans situation. Sedan kan man väl diskutera åsikten att överklassens kvinnor vänder sig till välgörenhet när de inte längre är sexuellt attraktiva. Nåja. Vissa saker ändrar sig inte så lätt. Annars är det en hel del idéer i filmen som för mig känns moderna; tanken att brott är en produkt av sociala förhållanden, samt att välgörenhet kan fungera som en effektiv form av förtryck.
Men filmen hade ändå inte varit vad den varit utan bilderna från Babylon med sina fantastiska kulisser och mängder av statister. Den modiga bergsflickan rider vagn och skjuter pil bättre än alla karlar tillsammans, vilket är häftigt och uppfriskande. Och de avklädda palatsdamerna (se bilden) med sina orientaliska danser skulle säkert göra denna film fullständigt barnförbjuden i USA om den haft premiär idag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar