Regi: Fritz Lang
IMDB: tt0013086
Det här är en film som jag länge velat se. Fritz Lang har jag alltid beundrat för hans stilsäkerhet, och detta var inget undantag. Dr. Mabuse och hans kriminella gäng stjäl inte bara från den rika och uttråkade överklassen, utan hotar i slutänden hela den bräckliga stat som är Tyskland efter Första världskriget. I en källare pressar de dollarsedlar som sedan sorteras av ett antal blinda. Inledningsscenen sätter tonen. Mabuse bläddrar igenom en kortlek med utseenden som han kan välja mellan. Genom filmen byter han skepnad så fullständigt att hans motståndare, överåklagaren de Witt, inte ens vet när han står öga mot öga med fienden. För att göra det hela värre kan Mabuse hypnotisera sina offer och få dem att slänga sina korthänder trots att de är oslagbara.Det är en skön bild av mellankrigstidens Tyskland som ges. Bara att läsa den första textskylten; "Du har tagit kokain igen, Spoerri", sätter stämningen för det som ska följa. Det är livströtta människor utan illusioner som spelar bort sina förmögenheter på vingt-et-un och poker utan att blinka. Börsmarknaden är lika lätt för kriminalgänget att manipulera, ingenting är säkert, ingenting är heligt. Grevinnan Told är kanske den person som personifierar detta mest. Hon letar efter snabba kickar, eftersom det är hennes enda sätt att känna sig levande. Tyvärr gör detta henne också sårbar för Mabuses manipulationer.
Just denna bredare duk; kopplingen mellan samhälle och individ, gör att filmen höjer sig ovanför den vanliga thrillern. Den första delen är den med högst tempo; i den andra snöas det in lite mycket på psykoanalys och fjärrstyrning à la Caligari.
Av någon anledning finns ingen av Langs andra två Mabusefilmer med i boken, men jag rekommenderar dem varmt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar