I den här bloggen kommer jag att redovisa mitt försök att se samtliga filmer i boken "1001 filmer du måste se innan du dör". Jag är inte den enda som försöker, och har bestämt mig för att den bästa metoden för mig blir att se filmerna i ordning, en efter en. En hel del av dem har jag redan avverkat. Vissa blir kära återseenden, andra bävar jag lite för. En tidsplan måste ju finnas också, vad sägs om fem år? Den som lever får se...
/Martin Johansson

fredag 7 maj 2010

#14 Nanook, köldens son (1922)


Regi: Robert J. Flaherty
IMDB: tt0013427

Att titta på en över 80 år gammal dokumentär om eskimåer i norra Kanada, kan kanske tyckas aningen masochistiskt, men planen måste följas. Nu var det kanske inte så illa som det låter, men ingen direkt höjdare heller. Vi får följa Nanook och hans familj under ett antal veckor då de kämpar för att överleva i de svåra arktiska förhållandena. Det börjar ganska roligt, med något som skulle kunna vara en tävling i "hur många kan man trycka in i en kajak". Jag räknar till fem, inklusive ett spädbarn. Intressant var också att se hur en igloo byggs. Tror aldrig jag har sett det på det här noggranna och pedagogiska sättet. Annars är detta lite av filmens nackdel; långa förklarande textskyltar och ett tempo som är lite för långsamt för att jag ska orka hålla intresset uppe.

Flaherty visar inuiterna som exotiska, men har hela tiden en respekt för deras livsstil. Till skillnad från dagens skildringar av ursprungsbeholkningar, verkar det inte finnas något försök att få tittaren att ifrågasätta sitt eget sätt att leva. Nuförtiden verkar alla kanaler ha någon dokusåpa där bortskämda västerlänningar ska möta "verkligheten" i en avlägset belägen stam några veckor. På det sättet är Flahertys mer neutrala ton skön, och han får mycket ut av det öde landskapet där människans litenhet verkligen kommer fram.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar